Monotona Bekännelser 22

Moderns förlorade son

på mig lyser månens morbida sken
som på trollens runda magar
jag är ett träd
stående på torget med avgaser som frukt
jag är ett lögnaktigt lexikon
i skräckens bokhylla
jag är som en söndag
mitt i veckan
jag är ett virus
i världens dator
jag är evighetens machete
i intets djungel
jag är köttslamsorna
på mördarens yxa
jag är ett fordons mörka registreringsskylt
i magen på en haj
jag är en ringande telefon
på domarens bord
jag är svaret utan fråga
som vittnet yppar
jag är rälsen
som läggs av sorgens rallare
jag är maten i tiggarens hand
som sakta tynar bort
jag är världens äpple
efter atomkriget
jag är dörren
i ödets dårhus
jag är smaken
av smärtans ost
jag är fästvallan
under ångestens skidor
jag hittar inte ut
ut från lidandets labyrint