Morbida Nycker 24

Tempelklockor

Dissonanta skrik av dödsångest
Skärande, tjutande, vibrerande av skräck
De utvalda inser och förtvivlar

De syndiga flyr upplösandet i det okända medium
som finns där bortom ljuset, i mörkret, i intet som i
allt existerar för att en gång ta det som skapats ur
intet, i mörkret bortom allt mörker, när tiden
upphört att fly och vänder åter som en pendel i
rummet som böljar och vrider sig och viker sig om
sig själv och du finns och jag finns, alla finns vi i
samma ögonblick som böljar och vrider sig och viker
sig om sig själv för att undgå den slutgiltiga kollapsen
då alla får veta och du vet och jag vet, alla vet vi och
det brinner, det brinner, det brinner ...

Dissonanta skrik av dödsångest
Skärande, tjutande, vibrerande av skräck
De utvalda inser och förtvivlar

Morbida Nycker 23

Rödklädda Mördare

Rödklädda Mördare
med förvridna masker
trampar på folkets matta
vävd av ångestens trådar
de svarvar kubiska yxor
med klot-formade handtag
hexagoniska prismor
gjutna i flytande trä
trycks in i de blindas ögon
för att tysta deras sista skrik
blåögda gossar
som saknar blont hår
drar sina blänkande knivar
och fläckar dem med HIV-smittat blod
från Rödklädda Mördare
med antika masker
som sakta drar ut folket till en seg massa
som formas om
av handlösa barn
och Rödklädda Mördare
med asymetriska masker
av torkad skokräm
från purgatoriumets känga
som sakta trycks in under naglarna
på Rödklädda Mördare

Morbida Nycker 22

Predikan

ur de strategiskt placerade högtalarna 
mässades det under folkets nästan sakrala åhörande:

 

det är tid att göra det dom vill
tid att uppslukas av prefabricerade
löften utan sanningsvärde
tid att sluta tänka eftersom
alla vet bättre eller saknar allt
som kan liknas vid intelligens
tid att ljuga inom sin bekantskapskrets
då deras leenden är som uppspydd galla på tallriken
tid att göra det dom vill
tid för njurbälte 
då vibrationerna från själsliga motorer havererar
i en gyttja mörare än graven
tid att utnyttja allt och alla
genom allmänt svineri
tid att göra det dom vill
ingen tid för kärlek
eller liknande kriminell verksamhet
ingen tid för existens
eller andra oberättigade medvetandeformer
ingen tid att förnimma
då allt är djävulskt relativt
ingen tid att be
bara tid att göra det dom vill...

 

folket lysnade idogt, begrundade allt i sitt hjärta,
förfärades lite därav för att slutligen resignera och vandra hem.

Morbida Nycker 21

- * -

Soptippen krälar
runt dina fötter
och reser sig
för att omfamna dig

 

Hör hur karnevalen
skriker efter oss
genom mil av nedgrävda
cementrör

Morbida Nycker 20

Diktatorns vaggvisa

Det blommar
Det blommar av asphalt

 

Såsom kraniet av den sinnessjuka mördaren
i den döde politikerns guldfiskskål
Röda blåklockor vid kungens tändsticksask
En moder som är gravid utan barn
Spådomen som aldrig gjordes
utan brändes av rinnande vatten
Kritikern som kritiserar månen
Den invalide kan inte se att

Det blommar
Det blommar av asfalt

Morbida Nycker 19

Skönhet

En underbar kvinna av grundämnen gjord
i indigoblå skepnad, hon dog i ett mord

 

hennes hår var som silver
hennes ögon var som guld
tänderna av Hg
jag ville henne se

 

hennes kinder var som väte
hennes händer som kobolt
skelettet var av Ca
jag ville henne ha

 

hennes ben var som uran
hennes höfter som xenon 
munnen var som Mg
allt
jag ville henne ge

En underbar kvinna av grundämnen gjord
en underbar kvinna, jag älskade hennes ord

 

En kemins Afrodite, hon älskade mig
för periodiska systemet hon offrade sig

Morbida Nycker 18

- * -

Hon närmar sig
över fälten
anklagande
som en svältande kvinna
i blåsten

Morbida Nycker 17

Varför ler icke de?

Varför ler icke de, som jag alltid älskat?
Varför ler icke de, som jag så håller av?
Varför ler icke de, som mig länge förvirrat?
Varför ler icke de, som aldrig ställt krav?

 

Mina tankar tystas av en nyöppnad vattenkran
som helt och obarmhärtigt sköljer mitt hjärta
För en kort sekund som är mycket profan
känner inte jag den största smärta

Varför ler icke de, som stått mig så nära?
Varför ler icke de, som jag dragit mig till?
Varför ler icke de, som jag så velat ära?
Varför ler icke de, som fick tiden att stå still?

 

En radio dränker min önskan i skvalig musik
och en förväntan uppstår och dör bort
Jag drömmer stilla om den vackra mimik
som kom att göra min tillvaro fruktansvärt kort

Varför ler icke de, som fått mig att böna?
Varför ler icke de, som gjort mig så kontemplativ?
Varför ler icke de, som jag tycker är sköna?
Varför ler icke de, som för mig är superlativ?

En signal bryter tystnaden som nu blivit fruktansvärt svår
Synapser i hjärnan kopplas för att ge mig nytt hopp och aning
Allt krossas åter av en mörk röst från en man utan hår
och jag återgår stilla till min själs tröstlösa spaning

 

Varför ler icke de, som alltid får guld?
Varför ler icke de, som har blivit rika?
Varför ler icke de, som inte har skuld?
Varför ler icke de, som jag inte kan svika?

Jag tänker stilla och lugnt på ett enda beslut
och mina irrande tankegångar får mig liksom att le
Ögonen sluter jag endast för att slippa genom fönstret se ut
I mitt huvud: "VARFÖR LER ICKE DE?"

Morbida Nycker 16

Slutpunkt

"inför döden är vi alla lik"- Ulf Lundkvist

med rödglödgat spett
fräsande i vårt kött
är vi alla jämlika

när vår fradga
hälls upp i höga glas
vem frågar då efter rättfärdigheten

stympade lemmar
talar sitt språk
oavhängigt vårat eget

filen mot våra tänder
har en benägenhet att
ändra vår åsikt

livet är uppträtt på ett radband
med uråldriga bitar av syra

 

utkastade till flugorna
blir allas vår slutgiltiga lott...

Morbida Nycker 15

Norrland

Han glider över asbestbeklädda golv
likt ett spöke, frisläppt efter tolv

 

I Norrlands djupa skogar tysta
endast forrden kan höras knysta

Nu far han hemåt med ljusets fart
medan polarna på fiket spelar dart

 

Den jojkande samens resa är slut
Abisko - Karesuando på en minut 

Morbida Nycker 14

- * -

Ser en upphetsad
skara människor flockas
kring olycksplatsen för att
stjäla de skadades luft

 

Ser en trasig man
ropa regn över nedlagda
industriområden
öde hallar
utbrända vagnar
regn mot asfalt

Morbida Nycker 13

Noaks Ark

De har satt allt
Datorer, Robotar, Maskiner
Män, Kvinnor, Barn
Bara utvalda, överheten, förstås
Träd, Blommor, Gräs
Djur, Fåglar, Fiskar
Genmodifierade för att klara resan
Uppslagsverk, Romaner, Facklitteratur
Anatomi, Biologi, Teknologi

I kontrollrummet finns en stor
klocka som går baklänges

 

Den är fem över tolv

 

De tror, de tror de har 
allt ombord
Mänsklighetens sista hopp
Absoluta nollpunkten minus ett
Till andra sidan Universum

 

De har glömt poesin

Vid högra bränsletanken sitter en låda
Kamouflerad från säkerhetens radar
Om fem minuter är vi alla lika
Utan framtid, utan hopp

 

Man leker inte gud ostraffat

 

Inte utan poesi 

Morbida Nycker 12

Spegling

spegel, spegel på väggen där,
säg mig vem som självdestruktivast är⁰

i spegeln ser jag mitt andra jag
mitt svarta jag
mitt ruttna jag
 

nu är jag inte längre ensam att dö

                                                

 

 

 

 

 

 

___________________________
⁰ glädjande...RAAAAAA

Morbida Nycker 11

Lemur

Kobenta fiskare
säljer tomma lådor med substituerad fisk
Koagulerade kycklingar
skriker av indignation
när de irrar som vilsegångna hedningar
på jakt efter exotiska frukter

 

Marmorpelare av porslin
snurrar
likt en dubbelsträngad DNA i intets kosmos

 

Kamouflagefärgade tapirer med mystisk odör
springer
från folkets joddel och jolm

 

Diffusion är en illusion
som sprider sig
likt en infektionssjukdom i ödets kartotek

Morbida Nycker 10

NN 12

Ljus himmel, en glänsande kanyl
Torkat blod, på pressad vinyl

 

Nålen spelar, i fuktad skåra
Förintar barn, som är de våra

Suckar tungt, av hög promille
Klär sig lugnt, efter sin femte kille

 

Pengar finns, i byrå-lådan
Hon bara undrar; "Från vem kom klådan?"

Tre veckor efter, skall hon ge blod
Minns ej resultatet, som i journalen stod

 

Tusen män, får det bruna kuvertet
Tänker stilla; "Var det värt besväret?"

I bårhuset nu, hon väntar på kremering
Ingen släkting finns, för identifiering

 

Obducenten gör, ett bra arbete
Kontrollerar noga, dödens anlete

 

Man i kostym, önskar han sparat pengar
Använt kondom, i främmande sängar

 

Efter ett par år, som NN 12
Går det en "fin" man, över sjukhusets golv

Hon läggs då, i enkel kista
Av brädorna, som ingen orkat kvista

 

Askan sprids, i en trång liten gränd
Till himmelen, har hon blivit sänd

Morbida Nycker 9

Svart streck

Jag ser ett papper
Jag ser ett stort vitt papper med ett rakt streck
Jag ser det svarta strecket som trycker mot min hjärna pulserar sväller fyller upp hela synfältet sväljer mig och jag  ser bara svart svart streck som expanderar utåt och
Jag ser världen innifrån och det stannar vid väggen men sen bryter det igenom och väggen blir ett med mig och nu ser jag husen och bilarna men det sväljer dem också och
Jag ser människor och staden som lyser och jag fylls av ett sken och vi är många nu och
Jag ser hur det glöder i jordens inre och det är varmt och ett svart streck sväljer jorden och nu är det tomhet och kallt och substansen sprids ut tunnas ut jag tunnas ut och växer och det smärtar det gör ont ont ont vi gör ont och det är ont och smärtan bleknar och spänns ut som en ballong av sten och...

POFF!!
Jag ser ett papper

Morbida Nycker 8

Hopp ?

Är det is som rinner,
eller är det åska som blir till luft?
Är jag en ensam molekyl,
i "Bergakungens sal" av Picasso?
Får jag en elchock på Atlanten,
eller ett leende i min mardröm?
Är det sista numret av expressen,
eller bara mjölkbudet?

 

Är jag lobotomerad,
eller bara fångad av en morbid lust,
att begå världens självmord?

 

Utanför säljer clowner isglassar av blod

 

Hopp, är det här hopp?

Morbida Nycker 7

Reflexion

subtilt tänkande besitter
ofta en förmåga att förbrylla oss

 

då allt som anses vara
orsak till verkan
verkar
verkar inte det inom
alltsammans vara
intet

värk är verklighetens
verkningsgrad I

 

varför...

 

amen 

Morbida Nycker 6

Sinnessjuk

Apatiska älgar
vandrar i skogen
en hypoton hjärntvätt
av mannen på logen

 

Såptunga fioler gnisslar
likt eukaryota kanoner
i mörkret av stugan
smyger döda valloner

 

Koniska klockor och sfäriska ellipser
världar av glas som spricker till slut

En havererad kryssningsmissil
flyger över mörkrets bioduk
jag är

sinnessjuk

Morbida Nycker 5

Exkommunikativt ragg

fem fingrar
fem spjut
fem eldar
brinner ut

 

två ögon
två hål
två vapen
söker mål

 

hon fruktsam
i profil
han ensam 
homofil

Morbida Nycker 4

Min Systers enda Bror

Jag föddes för att bli min systers enda bror
i skaran av paginerade syskon
Jag föddes för att bli-
frysande hår på den flintskalliges abdomen
en sprängfylld keps på geniets kranium
värdelöst radon i den rikes skelett
fru justitias nedhalkade bindel
fruset tegel i rånarens väska
vapenfetischism i en ny Arnoldfilm
samhällets trasiga fender
som sakta gjutits av ruttnande känslor
och tystade skrik från den leendes spegel

 

Jag föddes för att bli min systers enda bror
i skaran av paginerade syskon
Jag föddes för att bli-
plastblommorna på den karga sängen
klockan som stannar för människans skull
dörren till de dödas hjärta
röda äpplen på det gröna bordet
förintelsens vaxduk bakom rävens öra
de långarmade människornas fjärrkontroll
dödens fullklottrade time-manager
i fickan på de förintades rock
utan en enda tid för mig

Jag föddes för att bli min systers enda bror
i skaran av paginerade syskon
Jag föddes för att bli...

Morbida Nycker 3

- * -

Någon springer
längre bort i värmediset
Rädd som ett hjälplöst barn
som satts ut 
för att tas av motorvägen

Morbida Nycker 2

Kärleksdikt

för ett ögonblick
när explosionen tystnat
svävar jag fritt
och låter min tanke
snudda vid din själ
sen tyngs jag ner
av min sargade kropp
och landar vid dina fötter
som en förbrukad engångsservett

Morbida Nycker 1

Förändring

ibland förändras allt och det gamla rasar
samman
som vid ett paradigmskifte

kantstötta skuggor
spelar pantomim i 
ruinerna av det som
en gång var jag

 

var jag än vänder mig
rinner det nya in
genom alla min själs
otätade skarvar

är det svaghet
jag känner eller
smak av förut levrat blod
jag är inte längre vad 
jag varit...