I Respiratorns Skugga 25

Ventilatordrömmar

Det är det ensamma ljuset av klotter
i taket på min ändlösa gravkammare
bländande blommiga bruna tapeter
uppspikade på teglet i min återvändsgränd

 

Det är grå himlar med rovdjursögon i spegeln
luftbubblor fastsydda i främlingens gälar
den som balanserar på trådar av mögel
piskas ständigt ner under ytan

Det är den imbecilla människan på teve
vägvisaren på randen till mitt kaos
text som rullar fram på svartvita skärmar
bakom mönster av elektriskt damm

 

Det är grinande handbojor i masochistens resväska
pryglad deodorant i min högra bakficka
självömkans radiostation som sänder tråcklade alfabet
det är början på slutet

det är början på allt