Visar inlägg med etikett Ek. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ek. Visa alla inlägg

2014-11-21

Skrejpen

på många skolor under 90-talet spelade skolans musikintresserade elever in kasettband med låtar från de olika band som eleverna tillhörde. så även på Lundellska skolan, även kallad Skrapan. på ett av dessa band återfinns den enda kända inspelningen av Poesiföreningen.


1998-07-29

I Respiratorns Skugga 29

A tribute to HR Giger

elastiska
uttänjda
droppar av slem

fastnar i galler
av pressat stål
 
avgnagda ben
isolerade kroppsdelar
galla och blod
kryllande larver
förökar sig i kvarlevor
av ruttnande medmänsklighet
frätande personligheter
stålbad av välvilja
vämjelig försonlighet
i dödens milda ljus
naket kött
som blottats av trötta maskiner
inpumpade hormoner
bereder sig för sperman

en torkad helanstaty
värker av längtan
att få se ljuset
och evigheten
 
explosion
exploderar
i ultrarapid
om och om igen

I Respiratorns Skugga 20

Byggmästare

sök efter kärnan
den bärande pelaren
nyckeln till all stabilitet

slå till just där

toppen svajar
vittrar
faller
 
dödliga projektiler av svunnet liv
störtar ner omkring dig

splittras i kväljande dimmor
av någon annans ångest
 
du river för att bygga upp på nytt
 
sten på sten
bräda vid bräda
tynger din allt tröttare hals

du hoppas att den håller
att nacken inte knäcks
 
du hoppas att _det_ håller
att det du byggt skall vara
 
så kommer dagen då man söker efter kärnan
den bärande pelaren
nyckeln till all stabilitet
 
och slår till just där

I Respiratorns Skugga 10

önskedröm

mörka moln
små silhuetter
mot den svarta himlen

askan brinner
en andra gång
 
huden
som en gång varit död
fastnar mellan ledkapslar
på mina tår

outhärdliga smärta

jag saknar dig

1992-11-08

Morbida Nycker 24

Tempelklockor

Dissonanta skrik av dödsångest
Skärande, tjutande, vibrerande av skräck
De utvalda inser och förtvivlar

De syndiga flyr upplösandet i det okända medium
som finns där bortom ljuset, i mörkret, i intet som i
allt existerar för att en gång ta det som skapats ur
intet, i mörkret bortom allt mörker, när tiden
upphört att fly och vänder åter som en pendel i
rummet som böljar och vrider sig och viker sig om
sig själv och du finns och jag finns, alla finns vi i
samma ögonblick som böljar och vrider sig och viker
sig om sig själv för att undgå den slutgiltiga kollapsen
då alla får veta och du vet och jag vet, alla vet vi och
det brinner, det brinner, det brinner ...

Dissonanta skrik av dödsångest
Skärande, tjutande, vibrerande av skräck
De utvalda inser och förtvivlar

Morbida Nycker 13

Noaks Ark

De har satt allt
Datorer, Robotar, Maskiner
Män, Kvinnor, Barn
Bara utvalda, överheten, förstås
Träd, Blommor, Gräs
Djur, Fåglar, Fiskar
Genmodifierade för att klara resan
Uppslagsverk, Romaner, Facklitteratur
Anatomi, Biologi, Teknologi

I kontrollrummet finns en stor
klocka som går baklänges
 
Den är fem över tolv
 
De tror, de tror de har 
allt ombord
Mänsklighetens sista hopp
Absoluta nollpunkten minus ett
Till andra sidan Universum
 
De har glömt poesin

Vid högra bränsletanken sitter en låda
Kamouflerad från säkerhetens radar
Om fem minuter är vi alla lika
Utan framtid, utan hopp
 
Man leker inte gud ostraffat
 
Inte utan poesi 

Morbida Nycker 9

Svart streck

Jag ser ett papper
Jag ser ett stort vitt papper med ett rakt streck
Jag ser det svarta strecket som trycker mot min hjärna pulserar sväller fyller upp hela synfältet sväljer mig och jag  ser bara svart svart streck som expanderar utåt och
Jag ser världen innifrån och det stannar vid väggen men sen bryter det igenom och väggen blir ett med mig och nu ser jag husen och bilarna men det sväljer dem också och
Jag ser människor och staden som lyser och jag fylls av ett sken och vi är många nu och
Jag ser hur det glöder i jordens inre och det är varmt och ett svart streck sväljer jorden och nu är det tomhet och kallt och substansen sprids ut tunnas ut jag tunnas ut och växer och det smärtar det gör ont ont ont vi gör ont och det är ont och smärtan bleknar och spänns ut som en ballong av sten och...
POFF!!
Jag ser ett papper

Morbida Nycker 5

Exkommunikativt ragg

fem fingrar
fem spjut
fem eldar
brinner ut
 
två ögon
två hål
två vapen
söker mål
 
hon fruktsam
i profil
han ensam 
homofil

Morbida Nycker 2

Kärleksdikt

för ett ögonblick
när explosionen tystnat
svävar jag fritt
och låter min tanke
snudda vid din själ
sen tyngs jag ner
av min sargade kropp
och landar vid dina fötter
som en förbrukad engångsservett

1991-03-15

Monotona Bekännelser 5

Poesi ?

vad, är ordet ?
makt
i uttrycket

tre vargar
i fårakläder, 
härskar

ondska, eller gud ?

en ärofull
avrättning, i snödis ?
sandstorm ?
verklighet i fantasin
vansinne ?
harmoni ?
poesi ?

Monotona Bekännelser 4

Kort Poem

men varför
känns det som jag svävar
som en vingklippt fågel
över en lila ocean

Monotona Bekännelser 3

Glädje

regn
regnet söker min själ
droppen
en glödande droppe av is som slår ett hål i min panna
är en obetydlig tjänare av mångfalden
vindens stridstjut blandar sig
med blodets förkrossande avgrundsrytm
mina öron sprängs sakta sönder av trycket i mitt bröst
smärtan är
jag vilar i snön
på en kudde av mitt eget frusna blod
så ser jag en skugga
ett ansikte i dimman
dödens ande har kommit
han ler...