Monotona Bekännelser 3

Glädje

regn
regnet söker min själ
droppen
en glödande droppe av is som slår ett hål i min panna
är en obetydlig tjänare av mångfalden
vindens stridstjut blandar sig
med blodets förkrossande avgrundsrytm
mina öron sprängs sakta sönder av trycket i mitt bröst
smärtan är
jag vilar i snön
på en kudde av mitt eget frusna blod
så ser jag en skugga
ett ansikte i dimman
dödens ande har kommit
han ler...