1991-03-15

Monotona Bekännelser 8

Oidipus skugga

jag kastar mig mot domedagens slöja
fylld av irrelevant kurage
mina suggestiva tankar
beskuggar ljuset från solens strålar
är det det här som är slutet?

eller...
är det det här som liknas vid
skärselden där de tusen
och åter tusen plågorna
har sitt tillhåll

försöker vända om
men mina ben är som djupfryst cement
på botten av Atlanten
som just landat på Titanic
det är över för mig
likaså för min moders andre make
ty det är jag som är
min moders andre make

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar